Vanliga frågor om brottmål

Den som kallas att vittna eller att höras som målsägande vid tingsrätten har rätt att få ersättning för sin inställelse.

Den som i brottmål kallats på begäran av åklagaren har rätt till ersättning av staten för resekostnaden till och från tingsrätten. Ersättning utgår för resa med allmänna kommunikationsmedel i lägsta klass eller med egen bil, motorcykel eller moped. Kostnad för resa med flyg eller taxi ersätts endast i vissa fall. Därför bör man kontakta tingsrätten för närmare besked om vilka regler som gäller innan man använder dessa färdmedel. Domstolens telefonnummer och adress finns på kallelsen.

Vidare har den kallade rätt till ersättning för uppehälle till ett visst maximibelopp.

Slutligen har man rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst eller annan ekonomisk förlust. Ersättningen bestäms till det belopp som svarar mot den faktiska förlusten, dock högst 700 kr per dag; ersättningen är befriad från inkomstskatt.

Den som kallas på begäran av annan part än åklagaren, har rätt att få ersättning av den parten. Rätten till ersättning omfattar resekostnad till och från förhandlingen, uppehälle samt förlorad arbetsinkomst eller annan ekonomisk förlust.

Den som kallats att höras kommer att tillfrågas vid förhandlingen om de kostnader denne har haft för att komma dit, därför bör man vara beredd att lämna besked om detta. Beslut om ersättning till både vittnen och målsägande fattas i rättssalen.

Ersättningen utbetalas i regel via insättning på ditt bankkonto hos Swedbank. Om du inte har konto hos Swedbank och inte heller begärt någon överföring till annan bank sker utbetalning via utbetalningsavi. Det tar cirka 10 arbetsdagar från beslut om ersättning till dess att du erhåller ersättningen.

Den som blivit ålagd att betala böter, vite eller särskild rättsverkan med betalningsskyldighet kommer att få information och inbetalningskort för frivillig betalning från Rikspolisstyrelsen, Kiruna, på den i domen angivna adressen.

Den som ska betala böter enligt tingsrätten dom, och där hovrätten inte meddelat prövningstillstånd eller avskrivit målet, kan använda sig av det tidigare utsända inbetalningskortet från Rikspolisstyrelsen. Om detta inbetalningskort kommit bort kan man vända sig till Rikspolisstyrelsen, tel. 08-504 45 106 och få ett nytt.

Frivillig inbetalning ska göras inom fyra veckor från lagakraftvunnet beslut. Sker inte detta lämnas ärendet över till kronofogdemyndigheten för indrivning.

Den som kallas att höras i en rättegång är skyldig att komma till förhandlingen personligen. Tingsrätten kan bara godta vissa giltiga skäl till frånvaro, s.k. laga förfall. Laga förfall betyder att den som kallats anses ha en giltig ursäkt för att inte komma till förhandlingen.

Exempel på laga förfall är

1. avbrott i allmänna kommunikationer,
2. plötslig sjukdom,
3. någon annan hindrande omständighet som man inte kunde förutse.

Arbete eller semester räknas inte som giltig ursäkt.

Den som har svårt att komma till förhandlingen personligen ska genast ringa eller skriva till tingsrätten och meddela detta. Likaså måste den som blivit sjuk kontakta tingsrätten (klicka här för direktnummer till respektive enhet). Läkarintyg krävs normalt för att visa att man verkligen varit sjuk. Möjligheten att få tiden ändrad är större ju tidigare man kontaktar tingsrätten. Kom ihåg att kallelsen gäller tills tingsrätten meddelar något annat.

Det är viktigt att komma i rätt tid och till rätt plats, inte bara för att tingsrätten skall kunna döma rätt, utan också på grund av att en förhandling kostar samhället stora pengar. Om man inte kommer till förhandlingen personligen kan rättegången få ställas in. Den som uteblivit kan bli skyldig att betala vite eller riskerar att hämtas av polisen och kan t.o.m. få betala kostnader för andra som infunnit sig till förhandlingen.

Om den tilltalade ska betala skadestånd till en målsägande som är en fysisk person sänder tingsrätten, sedan domen har vunnit laga kraft, en kopia av domen till kronofogdemyndigheten. Detta innebär inte att skadeståndet kommer att utbetalas automatiskt. Målsäganden måste i regel själv vara aktiv på något sätt för att kunna få ersättning för skada. Läs Brottsoffermyndighetens informationsblad som bifogas domen.

När kronofogdemyndigheten erhållit en kopia av domen skickas en förfrågan till målsäganden om denne vill ha hjälp med att driva in skadeståndsbeloppet. Målsäganden måste då svara att hjälp önskas för att kronofogdemyndigheten ska göra en undersökning av den tilltalades ekonomiska förhållanden. Visar kronofogdemyndighetens utredning att den tilltalade saknar tillgångar finns det möjlighet att ansöka om statlig brottsskadeersättning från Brottsoffermyndigheten. Brottsskadeersättning kan dock inte utgå om målsäganden kan få försäkringsersättning.

För vidare upplysningar kontakta Kronofogdemyndigheten eller Brottsoffermyndigheten.

Den som är rädd för någon, t.ex. för den tilltalade i ett brottmål, eller av någon annan orsak har särskilt svårt för att berätta när en viss person är närvarande, bör i god tid före förhandlingen kontakta tingsrätten (se kallelsen för telefonnummer och adress till aktuell enhet på tingsrätten).

Tingsrätten kan bestämma att den person som orsakar rädslan inte får vara närvarande under förhöret. Denna möjlighet finns för såväl målsägande som vittnen. Detta innebär inte att berättelsen får avges anonymt dvs. utan att den tilltalade vet vem som berättar. Den tilltalade har alltid rätt att höra vad som sägs i förhandlingssalen. Det går till på så sätt att den tilltalade befinner sig i ett rum bredvid förhandlingssalen och hör vad som sägs genom en högtalare. Detta förfarande kallas för medhörning.

Påföljderna är böter, fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård. Olika påföljder kan kombineras.

Frågan om någon åtgärd ska vidtas med den dömdes körkort är inte en påföljdsfråga och prövas inte av tingsrätten. Sådana frågor prövas av Transportstyrelsen. Läs mer på "Körkortsportalen" om vad som gäller för körkort som återkallas av Transportstyrelsen.

Böter

Böter bestäms omedelbart i pengar, t.ex. böter 800 kr, eller som dagsböter. Vid dagsböter anges två tal, t.ex. 40 dagsböter à 50 kr (dvs 1.500 kr), där det första talet visar hur allvarligt domstolen bedömt brottet och det senare talet bestäms efter den tilltalades ekonomiska förhållanden.

Den som dömts till böter får tillsammans med domen upplysningar om hur betalningen skall gå till. Betalas inte böterna överlämnas ärendet till kronofogdemyndigheten för indrivning. Därvid tillkommer ytterligare kostnader.

Kronofogdemyndigheten kan ge anstånd med betalningen av böterna eller tillåta att böterna betalas i olika omgångar om det finns särskilda skäl för det, t.ex. arbetslöshet, sjukdom eller bristande betalningsförmåga. Betalas inte böterna frivilligt driver kronofogdemyndigheten in böterna genom utmätning. Böterna kan i vissa fall förvandlas till fängelse från fjorton dagar till tre månader.

Fängelse

Man kan också börja avtjäna straffet omedelbart sedan domen har meddelats. En förutsättning är då att man har lämnat en så kallad nöjdförklaring, det vill säga en försäkran om att man inte kommer att överklaga domen. Hur det går till kan man få reda på av tingsrätten eller på den anstalt där man inställer sig. Om nöjdförklaringen ska avges på anstalten måste man ha med sig domen eller ett domsbevis, som man kan få direkt efter rättegången, innan domstolen har skrivit ut själva domen.

I vissa fall kan man få uppskov med att avtjäna ett fängelsestraff. Uppskov kan beviljas i högst ett år, vanligen räknat från den dag då tiden för överklagande av domen gick ut. Uppskov söker man hos Kriminalvården innan den tid som står i kallelsen har gått ut.

Ett fängelsestraff kan i vissa fall verkställas genom intensivövervakning med elektronisk kontroll, så kallad fotboja, utanför anstalt. Den som vill ansöka om fotboja ska kontakta frivården i hemkommunen.

Villkorlig dom

För den som dömts till villkorlig dom löper en prövotid på två år. Under prövotiden ska den dömde vara skötsam och försörja sig efter förmåga. Den villkorliga domen kan förenas med dagsböter och/eller med en skyldighet att utföra oavlönat arbete under viss tid (samhällstjänst).

Det finns ingen kontroll av att den dömde sköter sig under prövotiden. Skulle det framkomma att den som fått villkorlig dom missköter sig kan tingsrätten, efter ansökan av åklagaren, meddela varning, ändra en föreskrift eller besluta att den villkorliga domen ska ersättas med en annan påföljd.

Om den dömde begår nya brott under prövotiden brukar den villkorliga domen vanligen upphävas i det nya målet och av tingsrätten ersättas med en annan och gemensam påföljd för all brottslighet.

Skyddstillsyn

För den som dömts till skyddstillsyn löper en prövotid på tre år. Under prövotiden ska den dömde vara skötsam och försörja sig efter förmåga. Samtidigt med domen utser tingsrätten en övervakare, som ska hjälpa och stödja den dömde.

Tingsrätten kan i domen ge föreskrifter om till exempel läkarvård, arbete och bostad under prövotiden.

Skyddstillsynen kan också förenas med fängelse eller med skyldighet att underkasta sig vård enligt en i förväg upprättad behandlingsplan (kontraktsvård). Skyddstillsynen kan även förenas med dagsböter och/eller med en skyldighet att utföra oavlönat arbete under viss tid (samhällstjänst).

Kort tid efter det att domen har meddelats kontaktar frivården den som har dömts till skyddstillsyn för ett samtal. Frivården leder övervakningen, som i regel pågår i ett år från dagen för tingsrättens dom.

Om den dömde missköter sig kan han få ändrade eller nya föreskrifter eller en varning. Den dömde kan också i vissa fall omhändertas. Vid allvarlig misskötsamhet kan skyddstillsynen komma att upphävas och ersättas av en annan påföljd, till exempel fängelse.

Om den som fått skyddstillsyn begår nya brott under prövotiden kan tingsrätten i det nya målet bland annat förordna att både prövotiden och övervakningstiden förlängs. Skyddstillsynen kan också ersättas av en annan påföljd.

Överlämnande till särskild vård m.m.

Unga lagöverträdare:
Den som är under 21 år och har begått brott får, blanda annat om särskilt vårdbehov föreligger, dömas till ungdomsvård, eventuellt i förening med ungdomstjänst eller dagsböter. Om sådant behov inte finns kan påföljden istället bestämmas till ungdomstjänst eller dagsböter. Den som är under 18 år och har begått så allvarlig brottslighet att påföljden bör bestämmas till fängelse ska istället dömas till sluten ungdomsvård under viss tid.

Andra:
Den som begått brott kan i vissa fall överlämnas till vård enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) eller enligt lagen om rättspsykiatrisk vård.

Den som döms till vård får alltid först gå igenom en utredning om bland annat sina personliga förhållanden. Vid utredningstillfället kan den tilltalade få närmare besked om vad vården innebär.

Läs mer om följder av brott.